Tillåt dig älska och bli älskad

Det läskiga med att öppna upp hjärtat på vid gavel och släppa in en person i ditt liv på riktigt är medvetenheten om att personen kan lämna dig och försvinna. Det är inte en slump att det kallas att bli “hjärtekrossad”. Den fysiska smärtan som uppstår vid en separation, konflikt eller när någon du älskar går bort känns som att någon tagit ditt hjärta och lagt det i pressmaskinen på en bilskrot – medan du fortfarande lever. Det känns i hela kroppen. Att älska på riktigt kommer med ett pris.

Är det då så konstigt att många skyddar sig från att släppa in människor på djupet?

Nej, det är inte konstigt. Människans instinkt är att skydda sig från det som hotar vår överlevnad. Att investera i djupa och meningsfulla relationer innebär att du riskerar både din emotionella och psykiska hälsa – och det kan göra fysiskt ont. Vår inprogrammerade skyddsmekanism tar över.

Med dessa risker, är det då bättre att vi inte skapar djupa och meningsfulla relationer?Såklart inte. Samtidigt som det finns en stor risk är det väsentligt för vår psykiska hälsa att känna samhörighet, meningsfullhet och ha ett sammanhang.

Elena Rossi, briljant kvinna som jag hade äran att podda med en gång, sa en klok sak till mig en gång: ”Du är en spegling av de fem närmaste personerna i ditt liv.” Det fick mig att reflektera över vilka personer jag vill ha i min omgivning. Det är inte lätt att veta, och du behöver testa dig fram för att förstå vilka personer du vill ha nära dig. Det tar tid och kräver sin process. Och alla människor kommer inte alltid att stanna i ditt liv. Antingen förändras de, eller så förändras du – dina behov och preferenser utvecklas i takt med din egen resa.

När du träffar en ny person kan du se det lite som dejting. Ta det i din egen takt. Du behöver inte gå hem med personen på första dejten eller dela hela din livshistoria direkt. Ta det i små steg, särskilt om du tycker att balansen är svår.

Men hur vet du då vem du ska släppa in och vem du inte ska?

Det vet bara du. Det finns inget facit. Livet har generellt sett inget facit, även om det ibland hade känts lättare med en checklista att följa. Du kommer att kliva på minor, göra misstag och lära dig av dem. Tro mig. Det har jag gjort! Du behöver våga kasta dig ut, lyssna på din magkänsla och pröva dig fram. Livet är inte en dans på rosor. Det är genom att testa, leka och utforska som du kommer lära dig vilka människor du vill ha nära dig. Genom erfarenheter från tidigare relationer lär du dig vad du vill ha – och vad du inte vill ha, vad som får dig att må bra och vad som inte gör det.

Relationer är viktiga. De skapar gemenskap och hjälper dig att komma närmare dig själv genom andra. Och ja, det är en risk att kasta sitt hjärta i famnen på en vän eller en kärlekspartner.

Men låt livet göra sin resa och var öppen för det som kommer. När du gör det kommer du att bli förvånad över vilka människor som vandrar med dig på din stig – om än bara för en stund. Kanske tar de en annan väg och fortsätter sin resa någon annanstans, eller så går ni sida vid sida resten av livet. Och ibland kanske någon som gått iväg kommer tillbaka.

Om du tycker att jag låter säker i det jag skriver, som om det är en dans på rosor för mig, så är det inte så. Än idag tycker jag att det är läskigt när en ny person blir viktig för mig.

Det enda jag vet är att jag behöver älska de personer som finns i mitt liv så mycket jag kan, just nu. För utan det blir livet ganska fattigt.